I love Twilight.
Igår kväll var jag och älskling på bio för att se den väldigt omtalade filmen Twilight. Mina förväntningar på filmen var skyhöga, efter all bra kritik. Och den var t.o.m. bättre än förväntat!

Twilight handlar om Bella som flyttar till sin pappa i Forks. Hon finner lätt ett par vänner i skolan, men fastnar för den mystiska Edward, som hänger med sina lika mystiska vänner. Och det visar sig vara ömsesidigt. Men ju mer de träffar eller pratar varandra, ju mer inser Bella att Edward döljer något. Tillslut förstår hon att han är en vampyr.

Jag älskar filmen, verkligen. Jag satt mest och skiftade mellan att gapa, le eller vara tårögd, från första stund då Bella och Edward ens såg varandra. Från den stunden blev man verkligen fängslad, förtrollad. Allt med filmen är bra och jag var helt tagen efteråt när vi traskade hem. Det är så mycket känslor, intryck, kroppspråk. Jo, jag är en riktig romantiker så hela grejen med förbjuden kärlek gör att jag faller pladask.

Annars är skådespeleriet häpnadsväckande, storyn genialisk och filmandet berörande. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva. Man måste se filmen helt enkelt, för att kunna förstå.
Bland det bästa med Twilight är att den känns någorlunda verklig. Det är inga vampyrer med långa sylvassa tänder, de sover inte i kistor och den enda utvägen för att ta död på en behöver inte vara att sticka en påle i hjärtat. Med andra ord är Twilight väldigt unik.


Jag höll ungefär på att smälta sönder under denna scenen. Jag höll på att dö.




Om man skulle göra en kort lista på filmer man måste ha sett innan man dör,
så är denna med på den.






Twilight is one of the most greatest movies I've ever seen.