ja visst gör det ont när knoppar brister.

ni får ursäkta mig nu en stund eller två,
jag måste försöka få igång lungkapaciteten igen.
jag har tappat bort mina andetag, kroppen orkar inte riktigt,
tårar faller som nålar ner på mina rosiga kinder hela tiden,
huvudet känns trehundra ton tungt pga alla tankar.
och hjärtat värker så.

jag ville mest bara meddela för er att jag lever,
även om det kanske inte riktigt stämmer. på ett vis.
vi hörs, puss.




I've lost my breath. And I have to find it, so excuse me for a while.
#1 - Smurfey

men ändå är du alldeles underbart vacker..

#2 - lisa

du är så vacker jämt åh jag dör ju som vanligt förlåt att jag är så fnissigt smickrande jämt.



och jag vet hur det är, jag håller på att komma upp igen.

lovar dig att det blir bättre och löser sig

tusen styrkekramar skänker jag den finaste bloggen

#3 - Madeleine

sv till Smurfey:

tack så hemskt mycket.



sv till lisa:

du får vara så fnissigt smickrande hur mycket du vill!

jo det kommer att bli bättre så småningom,

tack för ditt stöd.