Sister Disco - la photographie et les rêves.

en sak som jag och min vän pratade om igår var framtidsplaner.
vad vi vill syssla med, vad vi har velat syssla med, vad vi borde syssla med.
hon själv försöjer sig som sömmerska och berättade mycket om hur hon kom fram till vad hon kanske ville syssla med. vad hon borde satsa på.
hon: -men kom igen nu, vad gör du mer än kanske andra saker? du tycker om att hålla på med det yttre och du älskar att fota. jag kan inte se annat än att du bör syssla med fotografering!

jag har aldrig tänkt så förut. blickat över vad jag faktiskt gör mest, jag brukar mest göra det jag tycker om för stunden. men min kamera är min absoluta favoritägodel, den är som mitt lilla barn.

i våras sökte jag till Göteborgs Universitet för att studera fotografi, men jag kom inte in. jag skrynklade till ansökningsbeskedet, kastade det i golvet, grät jättemycket och mådde dåligt. och det var väl ungefär därefter som jag gav upp och tänkte att foto är nog bara en hobbygrej för mig.

men samtalen igårkväll har fått mig på andra tankar.
fotografering är min passion, men jag behöver något som skakar om mig för just nu har jag inte särskilt mycket inspiration till fotoprojekt. men om jag kanske börjar praktisera hos fotografer eller börjar en kurs, så kommer det av sig självt. dessutom kommer jag att få så himla mycket kunskap och erfarenhet som jag kommer att ha nytta av.
man måste börja någonstans liksom. och jag är osäker på vad för slags fotograf jag skulle vilja bli. men jag har hela livet framför mig och behöver inte bestämma min nisch här och nu.

jag kan inte riktigt förstå att jag redan har gett upp min passion, innan jag ens har satsat.
på riktigt. när jag tänkte det igår kväll så föll det tårar på mina kinder. dels av lättnad för att jag kanske ännu en gång har insett vad jag vill jobba med, dels för att jag har låtit mig själv falla platt. inte litat på mina egna kunskaper.

det ska bli ändring på det här nu. min vän ska prata med sina fotografkontakter,
jag kolla upp kurser och leta efter nya objektiv. nu.

one thing that me and my friend talked about yesterday was the future. what we want to do, what we have wanted to do, what we should do. she work as a seamstress, and told a lot about how she realized what she might wanted to do. what she should focus on.
she: -but come on now, what are you doing more than other things? you like to fix with your exterior and you love to photographing. I can't see nothing else than that you should work with photography!

I have never thought like that before. looked at what I actually do most, I tend to mostly do what feels good at the moment. but my camera is my absolute favorite thing, it's like my little child.

last spring I tried to get in to University of Gothenburg to study photography, but I did not enter. I crumpled the letter, threw it on the floor, cried a lot and felt unwell. and that was when I gave up and thought that photographing probably was just a hobby thing for me.

but last night gave me second thoughts.
photographing is my passion, but I need something that can shake me because right now I don't have much inspiration for photo projects. but if I start practicing with photographers or join a course, the inspiration will be automatically. then I will get a lot of more experience that I will find useful.
you have to start somewhere, you know. and I'm not sure what kind of photographer I would like to be. but I have a lifetime ahead of me and do not have to decide my niche here and now.

I can't really understand that I have already given up my passion, before I've even started.
for real. when that thoughts was getting me last night, the tears fell down my cheeks. because of the relief that I've once again realized what I want to work with, partly because I have allowed myself to given up. not trusted my own knowledge.

I have to change this now. my friend will talk with her photographer contacts,
I will search for courses and look for new lenses. now.