om riksdagsval, politikdissar och rättvisa.

jag har varit intresserad av politik så länge jag kan minnas. eller. rättare sagt har jag varit intresserad av samhälle sedan ungefär mellanstadiet. jag har alltid tyckt att det har funnits massor med orättvisor som bara gynnar vissa personer, med viss plånbok, visst kön eller viss etnicitet. det var längesen jag insåg att det finns stora klyftor. på högstadiet blev jag lite mer intresserad, då vart jag anarkist. hatade staten och lagar, tyckte rasister skulle få ett skott i pannan och ville spränga olika städers "gräddhyllor". men det var på gymnasiet jag blev aktiv på riktigt och undrade vart Ung Vänster hade varit i hela mitt liv ungefär. jag började läsa på hur mycket som helst, diskuterade med likasinnade och försökte sprida kloka ord som om det gällde liv eller död.

något som kändes ganska jobbigt när jag själv hade blivit såkallat frälst och som jag fortfarande märker, är att människor helst inte pratar om politik. det är tråkigt, provocerande och onödigt med politik tydligen. nog för att jag kan förstå att man inte orkar prata om det dygnet runt, men jag kan inte riktigt förstå människors resonemang. likgiltighet. för mig går samhället och politik hand-i-hand, eftersom det handlar just om vårt samhälle, om saker som finns omkring oss hela tiden. sjukvård, skola och ekonomi till exempel. allting finns intill oss, alldeles nära och jag kan inte riktigt förstå om man inte kan ha en åsikt. säga vad man tycker, kritisera och vilja vara engagerad. och då menar jag inte engagerad som att gå med i ett politiskt parti eller förbund, för en åsikt är också ett engagemang. en åsikt tillsammans med 8 miljoner andra åsikter. något måste man ju tycka, det är väldigt logiskt enligt mig. sedan kan man välja själv vad man vill göra med sina åsikter.

jag har många många gånger blivit nertystad så fort jag har sagt vad jag tycker. sådant gör mig riktigt arg. dels för att det är minimerande, dels för att jag faktiskt FÅR yttra en åsikt bara den inte trycker ner andra, och dels för att jag blir frustrerad om ingen kan komma med något tillbaka. för jag tycker det är viktigt att kunna prata om saker som berör alla människor, för vi sitter ju trots allt i samma båt. eller. vi sitter i olika båtar nära varandra och vissa är lite finare än andra. och den 19 september är det riksdagsval i Sverige och jag röstar för allra första gången. det känns mäktigt. (jag fyllde 18 år tre månader efter förra) att få vara med och visa hur man tycker att vårt samhälle borde se ut, det känns mäktigt, roligt, spännande och väldigt tacksamt. människor borde vara glada för att vi får ta del av detta, att vi får engagera oss och vara med och påverka. påverka vårt samhälle.

jag kommer att rösta rödgrönt, det känns självklart för mig. jag röstar för ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män ska få lika lön för lika arbete. jag röstar för att människor med lite tunnare plånböcker ska få det bättre och att vissa människor inte ska komma undan bara för att de har tjockare plånböcker. jag röstar för en bättre miljö där vi sparar mer energi och inte släpper ut lika mycket koldioxid. jag röstar för en mer human invandringspolitik och att det ska vara nolltolerans mot rasism. jag röstar för att alla människor ska ha rätt till offentlig sjukvård utan att den kostar skjortan. jag röstar för att ungdomar ska få påverka skolan mer, få mer stöd och inte känna sig lika pressade. jag röstar med andra ord för att det ska bli mer rättvist mellan människor, solidaritet, för en finare miljö och för att alla ska må bra.
för hela Sverige.





about why you should participate in your country's general election
and what I will vote for in the Swedish election September 19th.
try the Google translator in the side menu, though I don't think
it will translate any good.

#1 - lovisa/polichinelle

skriver under totalt på ditt sista stycke!

#2 - jennifer,

för en timme sedan gav jag upp en diskussion med en kille som kommer rösta sd. i mellan 20-30 minuter suckade han åt mig & avbröt mig eller bytte ämne så fort jag kom till min poäng om sverigedemokraternas usla invandringspolitik. jag blev så förbannad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen & det tog banne mig all min viljekraft för att inte smälla till honom & skrika 'lyssna nu. för fan. du vet ju inte ens vad du pratar om!' det gjorde han verkligen inte. så nu sitter jag hemma & pratar skit om honom med mig själv & är bitter över att han var tvungen att trycka ner mig på ett väldigt mansgrisaktigt sätt. jag klarar inte av att bli behandlad så. det gör mig mörkrädd.

#3 - leone

du är så otroligt jävla cool. och du har så otroligt rätt. och jag hoppas med hela mitt hjärta att dom rödgröna vinner valet.

#4 - Lisa

håller med. bra skrivet!

#5 - Syster

Jag tror "tystheten" beror på vårt typiska svenska sätt; att inte vara förmer, att oroa sej för vad andra ska tycka, konflikträdsla osv. Synd att det är så! Men många har svårt för att hantera detta på ett bra sätt och blir istället aggressiva i mötet med motpoler osv, det har väl gjort folk lite för medvetna och hämmade att säga vad de tycker....