x5 histoires d'amour.


jag har fått turen att vara med om många fina kärleksfulla saker.
och dessa är bland de absolut finaste:


jag och en kille hade träffats ett litet tag och uppenbarligen tyckte vi om varandra.
ungefär tre veckor efter vår första kyss gick han ner på knä
på en fest och frågade om jag ville vara tillsammans med honom.
jag blev tårögd.



några vänners band hade spelat på ett ställe och efteråt var det klubb med massa dans.
när jag stod utanför och tog lite luft kom det fram en okänd kille
med vassa käkben och började prata med mig.
han frågade om vi skulle ta en promenad och när vi gick
runt kvarteret stannade han plötsligt medan vi pratade.
jag frågade varför vi stannade och han sa "för att jag skulle vilja kyssa dig."
smutsig kullerstensgata, vilt publiv på andra sidan gatan. det kändes lite som en film.



jag och en kille hade varit tillsammans i kanske en och halv månad.
en kväll hemma hos mig hade vi ett litet tjafs om något,
och mitt i en av mina argument säger han "jag älskar dig."
jag stelnade till, sa "vad sa du?" och slängde mig på honom med en massa kyssar.



jag och en kille hade fallit för varandra men inte riktigt blivit tillsammans än.
när vi hade varit på klubb tillsammans följde jag med honom till en slags varva-ner-efterfest.
där låg vi på golvet i flera timmar invirade i filtar, kysstes, tittade in i varandras ögon länge,
medan Håkan sjöng ur en gammal cd-spelare. jag tog taxi hem till min syster 07:30.



jag har varit med om att behöva hålla en romans något hemlig ett tag,
för att det fanns bekanta som kunde bli sårade. det var ganska jobbigt.
en kväll dansade jag på en pub med gamla vänner och sms'ade med den Där killen
som var på fest i en annan del av staden. vi bestämde att vi skulle mötas utanför där jag var.
jag har nog aldrig tidigare varit med om en sådan osäkerhet och förvirring
om vilket kroppspråk man skulle ha till varandra. ovetande vänner fanns runt omkring,
inklusive några som skulle kunna känna sig något stötta.
men bland all cigarettrök och berusning kunde vi liksom inte låta bli att kyssas.
det blev en lite blyg stämning och de runtomkring stod som frågetecken.




har ni varit med om några lite extra fina saker?
sådant som känns hämtat ur någon film?





use the Google-translator in the sidemenu.
#1 - lovisa

vilka fina små berättelser! mer mer mer sådant! :)

#2 - Anna

så romantiskt!

När jag och min man förlovade oss så började alla klockorna i Nidarosdomen att slå väldigt länge och de slog aldrig mer under tiden vi var där.(vi förlovade oss i Trondheim)

#3 - Rebecka

Vad fint! Bäst tyckte jag om det där mitt-i-tjafset-jag-älskar-dig. Vadå romantiskt?

#4 - Candy

Åh, vad fint. ^^ Själv har jag två fina minnen och det ena är från en kväll när jag och pojkvännen varit tillsammans i ungefär en vecka. Vi låg på klipporna och tittade på solnedgången. En underbar kväll.



Den andra är när vi känt varandra i fyra dagar. Han tog min hand och kysste mig mitt framför sin kusin och bland alla hundratals människor på Gröna Lund. Då förstod jag att vi verkligen, verkligen var ett par. Det var riktigt fint.



Förstås en massa andra fina ögonblick, men dessa små saker är sådant jag minns speciellt. De kanske inte är som hämtade ur en film, men de är underbara för mig.

#5 - Klara

Dunderbart!

#6 - Lisa

åh så himla vackra berättelser helt underbara åh och de är sanna och inte bara drömmar åh så fint! <3

#7 - elise

åå så fint!



jag hade gillat en kille, eller inte gillat, jag hade varit helt galen i han. men feg som jag var vågade jag liksom inte göra något. och ibland när vi fick ögonkontakt ändrade mina kinder fort färg. och mina ögon gled mot marken i ett leende. men en gång vi var på samma fest, och jag hade gått ut på balkongen för att ta lite luft. när killen kommer ut minuten senare efter mig. jag blir plötsligt helt blyg och jag kan inget annat göra än att bara stå där och le och känna mig fånig för att jag inte kommer på något att säga. jag råkar haspla ur mig " jag lyssnar på fransk musik" (...vad tänkte jag på!) han kliver fram nära mig, och frågar om jag kan franska. jag börjar rodna och säger lite svagt "nej, men jag tycker att det är fint^^" han säger "je t'amie" ..jag frågar vad de betyder, han viskar jag älskar. jag blir aldeles knäsvag och pussar på hans hals och håller om honom. han böjer sig ner och kysser mig. så romantsiskt att jag dog lite.

#8 - Madeleine

Anna:

men åh, vad fint. klockorna slog säkert för er ju!



Rebecka:

jo, jag blir lite knäsvag varje gång jag tänker på det. snacka om att kunna få en ur balans med enbart tre ord liksom.



Candy:

det låter himla fint. alla minnen, stora som små, är lika betydelsefulla tänker jag.



elise:

du, det där låter verkligen som hämtat ur en film.

så otroligt romantiskt!

#9 - Anna

Åh vad fint, sitter här och ler.

#10 - nikki

nästan ett år sen du skrev det här, men jag kan inte sova och har suttit och bläddrat i din blogg nu & måste dela med mig:



- En gång var jag på en studentskiva, där jag kände kanske 3 personer. 2 stycken gick utan att säga hej då och den siste var upptagen med sina klasskamrater, förstås!

Så på något sätt börjar jag prata med en kompis, kompis, vi kan kalla honom för Daniel. Vi dansar i alla fall en timme, pratar om våra föräldrar och han öppnar sig helt plötsligt och berättar allt han känner och jag förstår. Vi bestämmer oss för att gå därifrån, och sedan för att gå från Stureplan till Gullmarsplan, för natten var varm. Så pratade vi oss igenom hela Stockholm och delade hemligheter & barndomsminnen och allt därimmelan.

Vi dansade ner för hela Götgatsbacken, höll handen över Skanstullbron och soluppgången, kysstes hej då i Gullmarsplan och har aldrig mer setts.



Juste! Glömde typ det finaste: han hade på sig kostym & finskor, och jag var uppklädd i klänning, pärlhalsband & klackar. (Temat på festen var 20-tal)



- För kanske ett år sen var jag inblandad i en liten kärleks-triangel kan man säga (och jag skäms fortfarande för hur jag betett mig hu!). En natt låg pojke nr.2 (R) i min säng och vi pratade och pratade, (jag med huvudet under kudden nerpressat mot madrassen) och han säger att det är bättre för mig att vara med den andra killen, osv osv.

Jag säger att jag helst vill att vi ska vara vänner, R och jag. Och han säger okej, självklart. Jag frågar: om det blir någonting mellan mig och den andra killen, vill du fortfarande vara min vän då?

Svaret blir självklart igen. Sen håller han om mig. Jag vänder mig om för att ta en kram och då kysser han mig och jag gråter under täcket att han får sluta förstöra och han säger förlåt och tröstar mig. Dagen efter vaknar jag av en snabb puss på näsan innan han sticker iväg. Ute på soffan har han lämnat kvar sin bästa bok och på en lapp står det att han åker till Paris i 2 veckor eller mer, för att glömma mig. Och på baksidan står det jag älskar dig på franska.

Hjärtat ville gå sönder för det var så fint och sorgligt på samma gång.



- Lite över 1 år senare tar jag mod till mig och tar med R ut på en snöig balkong för att be om ursäkt. Han skrattar åt mig och jag säger "Om du vill kalla mig för något elakt nu, så förstår jag det. För jag behandlade dig så illa, och du förtjänar 10 000 gånger bättre, och allt det här jag säger hjälper inte nu och jag är bara så himla egoistisk". Men det enda han säger är "Nä. Jag känner bara tacksamhet och kärlek. Jag är så glad för att få se dig växa. För att du får se mig växa."

Sen kysstes vi och gick in och jag blev helt varm i magen igen.