Jag har nog sett denna filmen 5 ggr nu inom ett år, men tycker att den är lika bra varje gång. Jag blir så fascinerad av den där underground-konsten och de olika karaktärerna, speciellt den excentriske Warhol och hans tankesätt. Och det är intressant att se hur en människa kan förändras så mycket som Edie. Hur man kan bli påverkad stort av sin omgivning. Sad, but true. Hon påmindes om Marilyn Monroe. Båda hade drömmar och mål, och de tvekade inte för de visste om sina talanger.
Men ändå gick det så otroligt fel.
Nej, denna filmen ligger mig varmt om hjärtat. Verkligen. Alla borde se den.
Nu ska jag sova.