det finns faktiskt en orsak till att jag har ändrat helt på bloggen.
jag är så himla trött på att vara söt. vad är söt? vad gör en människa söt?
barn är söta, mina far och morföräldrar är söta. men jag vill inte vara söt, jag vill vara snygg och vacker.
söthet kan ju betyda olika saker. en människa kan ha en söt personlighet, och en människa kan styla sig söt med kläder och smink. men jag känner mig inte särskilt hemma i söthetbubblan överhuvudtaget faktiskt. jag har gjort det i perioder förut, men just nu kryper det nästan på kroppen när jag tänker på det. och ibland tycker jag att det dära ordet används i sammanhang som gör att man som person görs "mindre" om ni förstår vad jag menar. liten och söt.
enligt mig visas en människas sanna jag inifrån och ut. och själv kan jag använda ett ovårdat språk samtidigt som mitt sätt att skriva fint och tilltalande faller sig naturligt, jag kan sitta med benen i kors bland främlingar på hemmafest men dansa hysteriskt när jag är med vänner på klubb, jag kan ibland behöva någon som håller för min mun och håller i mig när någon gör eller säger något dumt, jag kan vara stökig av mig även om jag älskar att städa, jag kan ibland vara blyg men skrattar oftast lite för högt, jag kan känna mig äldre än vad jag är samtidigt som jag har oändlig fantasi och ganska barnslig humor. så när någon säger att jag är söt vet jag inte riktigt vad jag ska säga faktiskt. men jag vet att jag är väldigt ödmjuk, pålitlig, omtänksam, ärlig och försöker sprida glädje omkring mig.
alla tankar på detta är anledningen till att det blommiga och pastelliga på bloggen inte kändes rätt längre. dessutom finns det faktiskt en del plagg i garderoben som vilar just nu. förra året kändes som en atmosfär av blommor och sockervadd, men just nu känner jag för nästan tvärtom. för det känns mer mig.
vad tänker ni? är jag den enda som funderar på sådana här saker?
try the Google-translator in the sidemenu.
try the Google-translator in the sidemenu.
11 kommentar(er)
