resan mot livets slut och alltings början;


så, inatt läste jag ut "I Kroppen Min" av Kristian Gidlund. för er som inte vet är det en bok som är utformad efter hans blogg han skapade 2011 när han fick besked att han hade cancer. det är en slags dagbok, med andra ord. en dagbok som varit så sjukt svår att lägga ifrån sig.


 
 

jag vet inte riktigt var jag ska börja när jag ska berätta om vad jag tyckte om denna bok. jag kan inte säga att det är en bra bok, för den verklighet som raderna utgår ifrån är bland det mest svarta en människa kan gå igenom. men. Kristian skrev så himla bra. jag har aldrig hört eller läst någon skriva om liknande på detta sätt, ett ärligt men samtidigt vackert sätt. mitt i prick, under huden, rakt på sak och utifrån hjärtat. och jag tror att det behövs. för det är ju sådan hysch om cancer och andra sjukdomar vilket jag tycker är synd. visst måste en inte skaffa en blogg och skriva en bok om sina erfarenheter, men tycker det är syn att så många som skäms och har munkavel på sig själva.

dock har jag aldrig varit sjuk på detta sätt heller eller haft en nära som varit, så jag känner att jag inte riktigt har rätt att säga vad som behövs förändras. men jag kan säga att varendaste människa bör läsa Kristian Gidlunds bok.



update: såg nu på instagram att Gabriel i Idol ska hylla Gidlund imorgon. fy fan så fint egentligen.



last night I finished reading the book "Inside my body" by the Swedish writer and musician Kristian Gidlund. it's a dairy, like his blog (that is in Swedish though), and he wrote about his cancer that took his life a month ago. I really loved his writing style, because it's like under the skin and from the heart. you should read it.