Im free to be whatever I
(nej jag har inte eldat mitt kort, heja anonymitet!)
image8Igår var det min sista dag på jobbet, jag fick inte förlängt.
Det var med blandade känslor som jag skruvade och testade för sista gången. Första känslorna var chock, lite smått panik och osäkerhet. Det var en trygghet att komma till jobbet varje dag, även på ett ekonomiskt sätt. Jag hade bra rutiner och fick jobba med underbara arbetskamrater. Tankarna cirkulerade kring frågan "vad händer sen?". För jag vet inte alls vad som kommer att hända nu när jag är arbetslös igen. Men chefen vet att jag är beredd att komma tillbaka, när de behöver mig igen. Magkänslan säger att jag kommer tillbaka.

Å andra sidan känns det lite skönt att kunna få lite tid över nu till annat. Tid över att ta hand om mig själv. Först och främst ska jag se till att bli frisk, sen kommer det att hända grejer! Jag ska köpa halvårskort på Friskis (jympa here I come! and fat -there you GO!), bli mer skillad på min beloved cello, satsa mer på sången, göra fler seriösa fotosessions och resa lite grann. Jag har pengar så jag klarar mig än så länge. Och det känns som att jag behöver vila lite innan jag börjar söka jobb igen.
Samla kraft och lära känna mig själv ännu mer.

Just nu mår jag väldigt bra i själen. Jag gör vad jag vill, när jag vill och hur jag vill.
Som Oasis sjunger i den underbara låten "Whatever":


"I'm free to be whatever I
Whatever I choose
And I'll sing the blues if I want

I'm free to say whatever I
Whatever I like
If it's wrong or right it's alright"
#1 - Henke/apa

Verkar som du även ett nederlag har koll på ditt liv,
faktiskt något att avundas
Glad för din skull!

/Henke