and now I'm good at just being alone;


jag har aldrig förut tyckt om att vara ensam. att vara hemma och enbart ha musik eller film som ljud, utan någon annan individ i närheten. utan någon att utbyta ord med, kramas eller dela kaffe med. jag har fått panik av det förut, låtit tankarna springa iväg på dåliga stigar och ofrivilligt låtit mig att sjunka ner i sånt som är grått och jobbigt. men sedan jag flyttade till min första egna lägenhet förra året så har jag lärt mig att uppskatta ensamhet. på riktigt. att umgås med mig själv, göra precis vad jag vill i min egna takt. att låta kroppen och själen få ta en vila och återhämta sig och suga åt sig massa positiv energi. att bara vara jag.

idag är en sådan dag och det var längesedan sist, av olika (men fina) anledningar. jag offrar den obligatoriska söndagskvällen på Kellys med öl och quiz, för att umgås med mig själv istället. och det är värt. jag behöver det, för mig är det jätteviktigt nuförtiden som sagt. det är lika viktigt som att umgås med mina bästa vänner eller personen som får mitt hjärta att banka lite hårdare. och det enda som kan hindra mig från dessa dagar är om det är väder för parkhäng.


saker jag tycker om att göra när jag är själv:

• läsa bloggar och halka vidare till nya
• lyssna på lugn vacker musik och göra nya playlists
• gå runt och plocka i lägenheten
• brainstorma idéer till bloggen
• dricka kaffe och titta på favoritfilmen
• kolla inredning på internet och spara i vill-ha-mappen
• skriva av mig i Ommwriter
• titta på diverse dokumentärer på SVT Play




"och jag är bra på att vara själv men usel på att vara ensam" är inte längre en
mening ur en låt som jag kan identifiera mig med.


är ni likadana? vad tycker ni om att göra när ni umgås med er själva?





about how I learned to appreciate spending time with just myself.
try the Google translator in the sidemenu to read about it!