Att jag klippte mitt hår kort, den nittonde juni i år, var nog det bästa jag har gjort för mitt hår. Inte just för den fina frisyren, utan allra mest för att jag klippte bort allt slitet. Just nu är mitt hår alldeles jättemjukt och välvårdat.
Mitt hår har fått stå ut med det mesta. Riktiga dreads, syntetdreads, färgning (och därmed blekning) mellan svart+röd ett antal gånger, tuperat med en halvliter hårspray varje dag typ.
Här är de frisyrer jag har haft:
Här gick jag i typ 8:an (2003?) och det var en kort tid
innan jag färgade hela mitt hår för första gången. Kolsvart.
Titta mina lockar haha.
Den åttonde juli tvåtusenfyra tröttnade jag på att ha "bara svart hår",
så en nära vän fixade några dreads i mitt hår inlindat i vitt garn.
Och min lugg klipptes tll minimum.
Självklart tröttnade jag fort på mina dreads,
och kort därefter kammade jag ut dem. Usch vilken plåga, det glömmer jag aldrig.
Denna bild är från den elfte december samma år och jag vet inte
riktigt varför jag lägger upp den. Antagligen mest för att jag ser ut som en rädd litet kid, typ.
Och jag upptäckte (tyvärr) grejen med att måla smala svarta ögonbryn.
Det där med att platta HELA håret kom jag på, ett halvår senare,
att det var en rätt fiffig grej.
Under sommaren tvåtusenfem fick mitt hår en skvätt av röd/brun färg.
Egentligen skulle jag se ut som en en clown-näsa i håret,
men mitt tålamod sviktade. Det fick bli en lång process istället.
Mitt gamla smeknamn "Fröken Röd" fick jag under våren/sommaren
tvåtusensex, vilket det fanns märkbara anledningar till kanske.
Snedbena, plattat och tuperat. Och jag hade blivit 77-punkare.
Det här kortet togs den tjugonionde maj.
Men den trettonde juni tröttnade jag och klippte sidecut.
Tre månader senare satte jag i syntetdreads
och njöt av att jag slapp fixa håret varje dag. Det var gutt.
En månad efter jag satte i syntetdreadsen, tog jag ut dem igen.
Detta kort är taget den åttonde januari tvåtusensju
och jag hade vid det här laget inte kammat håret på cirkus fyra månader,
så det hade odlats riktiga dreads. Och det kändes trevligt.
Jag mest gick runt och brydde mig inte så mycket om håret.
(det är nog tack vare att jag hade syntetdreads i ett tag,
som jag lärde att tycka om mina lockar. konstigt nog)
Men den tjugoförsta januari började jag bry mig igen
och klippte en schackrutig sidecut, och puffade upp håret lite i mitten.
Håret på andra sidan drog jag bakåt och satte upp med spännen.
..kort därefter fick min lugg en rejäl omgång.
Håret åkte ner igen och jag brydde mig bara om luggen.
Alltså, när det gäller håret.
Den nionde juni lät jag ena sidecut'en växa ut, samtidigt som jag klippte på andra sidan.
Jag gisar på att jag hade klippa-håret-abstinens.
I slutet på sommaren kom psychobilly-frisyren och röda färgen tillbaka.
Med allt vad det innebar kanske man kan säga.
..men det tog inte lång tid innan frisyren förändrades.
Jag orkade inte med att ha olika längder på vardera sida av huvudet,
så jag jämnade till det en aning. Mindre lyckad panda kanske, och längre hår där fram.
Och det var ungefär här som jag började lyssna på 60-talsmusik.
Jag och min plattång hade en intensiv kärleksrelation.
Denna bilden togs den fjärde mars i år.
Och så KABOOM!, en månad efter blev jag svarthårig igen.
..och tada! Den nittonde juni klippte jag den här frisyren, som jag har kvar kan man säga.
Skillnaden är luggen som jag klippte ovanligt kort igår.
18 frisyrer.. sjukt.
Today I've had my short hairstyle in six months
and I haven't wearied of it yet.
I celibrate that and show you all my eighteen hairstyles
I've had since I was about fifteen years old.
This is it.
17 kommentar(er)
