are you a feminist?

 
ni kanske tänker att jo det är klart att kvinnor och män ska vara likställda, ha lika lön för lika arbete och respekteras mycket. men kanske ändå inte riktigt 'vågar' (....) kalla sig för feminist. eller inte riktigt är säker på vad feminism innebär. men nu behöver ni inte fundera längre på vart ni står.
 

 för varsågoda, här har ni ett test!





if you don't know where you stand or don't dare to call yourself a feminist, 
I can help you. click here for a test!


--> Karlskrona;

 
 
det här är ingen vanlig dag för det är resa-till-föräldrarna-dag, hurra hurra hurra! i eftermiddag åker alltså jag och min storasyster till våra föräldrar utanför Karlskrona i Blekinge. alltså ÅH, som jag har längtat efter det här! saknar mina föräldrar, farmor och mormor, saknar lugnet och värmen i lilla orten jag kommer ifrån (och vänner såklart, men de hinner jag tyvärr inte träffa..). en sak som är ännu bättre är ju att det inte är snö kvar som april förra året (bilderna ovan).

på söndag kväll är jag tillbaka, men har förberett några inlägg tills dess. självklart tar jag med mig kameran, men ni kan ju följa mig på instagram så länge om ni vill. --> sisterdisco.





today I'm going with my sister to our parents in south east of Sweden. hurray! I'm back at Sunday evening and got my camera with me but you can check out my instagram if you want to. --> sisterdisco.


cherry;



lite fler bilder från igår bara.






 just some more photos from yesterday.


PLAYLIST: WORKING GRRRLS;


jag har börjat gymma igen efter typ ett halvårs uppehåll och det känns så GÖTT. så himla skönt att inte bara känna sig starkare av det utan även piggare. men vad motiverar mig då undrar ni? hur pallar jag med det? mitt svar är: kvinnoröster. jag har en playlist med enbart peppiga kvinnoröster som väcker ett litet monster i mig hihi.
 

och här har ni den!



 
 

I've just started training at the gym and ut feels SO awesome! and when I'm there I'm listening to a playlist with only women. click
here to listen!


körsbärstorget;


Cults - Go Outside



körsbärsträden blommar på Järntorget. äntligen.




cherry blossoms at 'Järntorget' here in Gothenburg today. finally.


CocoRosie;

photos from my Pinterest.


jag har hittat något nytt och fantastiskt i musikväg att älska! det var när jag klickade runt på 'relaterade artister' i Spotify som jag hittade dessa, CocoRosie. det är en syskonduo från USA som sjunger tvåstämmigt och de startade sitt band i Paris 2003 när de träffades för första gången på flera år. deras genre kallas för 'freak folk' som är en genre från folkmusik men med psykadeliska inslag och avant garde-musik. de har massa olika slags instrument och är väldigt experimentella.









framförallt älskar jag deras röster och stämmor. från början trodde jag att de var en person och jag skrev på Facebook att det var kanske den vackraste rösten jag någonsin hört, tills en vän nämnde att det var en duo. då älskade jag det bara ännu mer. det här är så fantastiskt på så många sätt och är nästan det enda jag lyssnat på sedan typ fredags!





I have found something new and amazing in music to love! it was when I clicked around on 'related artists' on Spotify that I found them, CocoRosie. it's a duo by two sisters from USA and they started their band in Paris in 2003 when they met for the first time in years. their genre is called 'freak folk' which is a genre of folk music but with psychedelic touches and avant-garde music. they have lots of different kinds of instruments and is very experimental. I totally love their voices and the music!


Tuesday breakfast;

vaniljyoghurt med ekologisk müssli, kiwi, valnötter och jordnötssmör. rågbröd med salami(!!!) och paprika. samt kaffe med sojamjölk.



den där vegansalamin från Veggyness är så galet god. lite seg, men mycket väl godkänt som veganskt pålägg! jag köpte den på ett Hemköp nära mig och vet att den ska finnas lite här och var. dagens tips!
(ps. jag åt inte frukost kl 12.30)





vanilla yoghurt with müssli, kiwi, walnuts and peanut butter. rye bread with salami(!!!) and peppers. and coffee with soy milk. love that vegan salami from Veggyness!


2014-04-14;



idag har jag:
♦ kollat på Rederiet (är på avsnitt 248 av 318 nu).
♦ ätit krämig spenatsoppa till lunch.
♦ gymmat och förpestat Hemköp med svettdoft och synen av att det sett ut som jag skitit på mig. haha.
♦ köpt spännande veganpålägg. återkommer om det imorgon!
♦ lagat limepasta med färska champinjoner, yoghurt, vegankorv, oliver, babyspenat, kryddor m.m. yum!
♦ pratat med pappa i telefon om ungefär ingenting.


med andra ord inte supermycket.






today I've:
♦ watched a Swedish TV show.
♦ eaten creamy spinach soup for lunch.
♦ been at the gym and smelled sweat at the local grocery store and looked like I've shitted my pants. haha.
♦ baught exciting vegan stuff. I get back with you about that tomorrow!
♦ cooked lime pasta with fresh mushrooms, yoghurt, vegan sausages, olives, baby spinach, spices etc. yum!
♦ talked with my father about nothing.


in other words. not much at all.


historical feminists pt.2: Valerie Solanas;

äntligen måndag! 'är du knäpp eller?' tänker ni och ja må så vara. men måndag betyder ju att jag skriver lite om en historisk feminist! denna gång handlar det om Valerie Solanas.



Valerie föddes 1936 i New Jersey, Amerika, och var en amerikansk författare, forskare inom psykologi, feministisk teoretiker och är mest känd för radikala SCUM-manifestet (Society for Cutting Up Men) som hon skrev 1968. hon är också känd för att ha samma år försökt mörda konstnären Andy Warhol.

det är inte mycket som är känt om Valeries liv innan 1966 då hon flyttade till New York, i början av amerikanska kvinnorörelsens andra våg. det sägs att hon försörjde sig genom prostitution och tiggeri och mest drev omkring tills hon bosatte sig i Greenwich Village. samma år skrev hon pjäsen Up Your Ass som handlade om en manshatande kvinna som tiggde och prostituerade sig. året därpå stötte hon på Andy Warhol utanför hans studio på Manhattan och han gillade titeln på pjäsen och gick med på att läsa igenom manuskriptet. men han var inte så förtjust i det och kontaktade henne inte igen och erkände sedan att han hade tappat bort det när Valerie krävde att få tillbaka det. hon krävde pengar av honom som ersättning, men han struntade fullkomligt i det.
 
Valerie ansåg att Warhol försökte sabotera hennes framgång och i juni 1968 sköt hon honom med tre skott, varav ett av dem träffade och han dödsförklarades vid ett tillfälle men överlevde. dock hämtade han sig aldrig efter skadorna. när hon greps motiverade Valerie mordförsöket med att han ska ha haft för stor kontroll över hennes liv och hon dömdes till tre års fängelse efter att ha erkänt. flera feminister stod upp för henne på utsidan och anordnade demonstrationer och hyllade henne för att ha varit viktig taleskvinna inom kvinnorörelsen. hon släpptes från fängelset 1971 men arresterades snart på nytt efter att ha börjat telefontrakasserat Warhol. hon förde ett liv i det fördolda och åkte in och ut från olika mentalsjukhus. under 1980-talet tros hon ha bott i Kalifornien och finansierat sitt drogmissbruk genom prostitution och den 25 april 1988 hittades hon död av lungemfysem och lunginflammation på ett socialfallshotell i San Francisco.

SCUM-manifestet gavs ut både slutet på 60- och 70-talet men det är tack vare kvinnogruppen Martriarchy Study Group, som gav ut det 1983, som manifestet finns kvar överhuvudtaget.
filmen I Shot Andy Warhol kom 2006 och handlar om Valerie Solanas och om vad som ledde fram till att hon sköt honom, spelad av Lili Taylor.




del 1, Emmeline Pankhurst.

apropå feminister förresten. ni vet väl att bästaste hej blekk-Michaela tar över @kvinnohat på instagram denna vecka? gud, jag är så pepp!!!

 
 
it's Monday and here's part 2 with a historical feminist, this time about Valerie Solanas. you can read about part 1 (Emmeline Pankhurst) here. try the Google translator in the sidemenu!
 


ensam cykel sökes;

idag fotade jag på ett finfint event utanför Storan för 'Ensam Cykel Sökes' där en kunde lämna in cyklar till mer behövande, få tips & råd och reparation av experter till toner av flera DJ's. och allt i samarbete mellan Göteborgsgirot och Stadsmissionen. jag hade så himla roligt där mycket tack vare alla glada eldsjälar, både iniativtagarna och de många många människor som kom och bidrog med cyklar. Göteborg va, fullt med godhjärtade människor!


här kommer ett utdrag av bilder jag tog och som projektgruppen ska få för framtida reklam:



© Madeleine Martinsson.



inte bara att jag hade väldigt roligt och fint ihop med allt folk, detta gav mig också så himla mycket självförtroende. jag är väldigt nöjd med bilderna dels för att jag typ aldrig fotar event och för att min nya utrustning och jag samarbetar galet bra. heja mig, men allra allra mest Ensam Cykel Sökes och alla som var med under dagen!





today I photographed at a charity event and it was SO fun. a lot of people donated a lot of bicycles and got their own repaired. such a lovely day and it gave me a boost of confidence!


vaginor och genier;




hallå! två grymma tips kommer lastat som perfekt start på denna helg:






denna bloggares läsare har fått ge tips, erfarenheter och historier som har med vaginans välmående att göra. sådant jäkla bra iniativ och herregud vilket fantastiskt (första) inlägg det blev! jag ÄLSKAR sådan här gemenskap! dessutom med grymma illustrationer av Sophie Whiskey Tango. klicka på bilden för att komma till inlägget!



denna podcast av Moa Gammel och då i synnerhet senaste avsnittet med bästaste Gudrun Schyman. say no more, typ. sök på 'Genier' i iTunes för att lyssna!





glad fredag, krossa patriarkatet och må feminismen vare med er!



eller kanske don't risk rudeness;




 


tjena patriarkatet, jag kräks på dig.



jag vill hänga där guzzarna hänger och bara det;

 
 
 








hiphop, R&B och rap har typ aldrig riktigt varit min grej. men alltså brudarna ovan, så jäkla bra! borde lyssna mer, helt klart.





update angående förra inlägget: nu helt plötsligt har Jazzhuset ramper, även om min brukare fick höra annat först. håhåjaja..



hiphop, R&B and rap has never really been my cup of tea. but the Swedish gals above, so damn awesome! I totally should listen more.
 
 
 


om att tillgänglighet cirka aldrig är en självklarhet;



Nu har jag jobbat som personlig assistent i ungefär en och en halv månad för en rullstolsbunden (obs har fått tillåtelse av hen att skriva detta) och det är många olika känslor, tankar och perspektiv som har blommat upp under denna tid. Först och främst är det såklart ett tacksamt jobb och jag trivs så himla bra. Att hjälpa människor är något jag verkligen brinner för och trots min typ minimala erfarenhet känns det som att jag klarar mig väl. Och en bonus på alltsammans är att jag har det väldigt roligt ihop med min brukare.

Men nu till en annan del av det hela, det som jag främst vill prata om. Som ni vet innebär ju personlig assistent-jobb att vara ett hjälpmedel för brukaren och alltså ser saker och ting ur dennes perspektiv, svårigheter och hinder, alternativa lösningar osv. Och jag vet inte hur många gånger jag sagt ’oj det har jag inte tänkt på förut’ under min nya karriär. Det säger så otroligt mycket. För det jag inte har tänkt på förut är hur svårt det är för rullstolsbundna i samhället. Förutom människors allmänna tycka-synd-om-inställning (kräks på det) är tillgängligheten ett stort jäkla skämt. Jag som fullt frisk och med fungerande kropp kan knappast förstå helt 100% hur frustrerande det känns att behöva vänta nio spårvagnar innan det kommer en med låga golv en kan stiga på. Nio himla vagnar? Och då kan de med låga golv lika gärna antingen vara fulla eller inte ha en fungerande ramp.

Min brukare skrev flera väldigt bra tweets om detta igår:
Dagen vi delar upp vagnarna efter kön, hårfärg, klädval, hudfärg. Då kanske fler börjar strida för tillgänglighet. 'Tyvärr, vagnen spårvagnen för er med rött här kommer om 18 minuter’. Längtar efter dagen då alla gående ej får kliva på spårvagnar. Endast rullstolar får åka. Vilket liv. Vilken panik.


Först och främst behöver människor upplysas om hur människor med funktionsnedsättningar har det (därför jag skriver detta), för att sedan kunna ta tag i saken. Medvetenhet och förståelse är en viktig början, precis som t.ex. med feminism eller veganism. Och sedan då? Lika lite som vi ’vanliga’ människor kan göra t.ex. bolagsstyrelser jämställda, lika lite kan vi förbättra tillgängligheten. Men trycket behöver komma NÅGONSTANS ifrån för att nå myndigheter, arbetsgivare och framförallt -politiker. Och då ska jag berätta något väldigt ironiskt för er som gav mig sista-droppen-känslan i detta ämne. På torsdagar arrangeras klubben ’Gården’ på Jazzhuset här i Göteborg och ikväll är det homeparty med Gudrun Schyman som kommer att prata om feminism, politik och detta supervalår. Så jäkla fantastiskt och min brukare blev lika peppad som jag. Tills det visade sig att det inte är tillgängligt för hen. Det finns hiss, men ingen ramp och jag tror aldrig att uttrycket ’så nära men ändå så långt borta’ har varit mer passande. Nu är det förvisso lite oklarheter kring huruvida Gudrun är där under Fi’s flagg men det är helt klart ironiskt att en ledare för ett politiskt parti som antagligen (jag är inte jättepåläst) pratar mest om funktionsnedsättningar jämfört med andra partier, ska föreläsa på ett ställe där funktionsnedsatta inte kan komma in på. Hur kan en tacka ja till denna inbjudan men inte tänka på tillgängligheten? Det hänger liksom inte ihop. Ungefär som om detta homeparty skulle utesluta kvinnor. Eller HBTQ-personer.

När det går till denna nivån att tillgängligheten blir ett problem när det ska vara föreläsningar med en ledare vars parti för en politik där tillgänglighet är en viktig fråga, då kan det inte bli mer glasklart. Funktionsnedsatta glöms bort helt enkelt. Och då har det börjat pratas om hur lite uppmärksamhet det läggs på HBTQ-personers rättigheter. Efter en och en halv månad som personlig assistent vet jag en grupp vars rättigheter antagligen får ännu mindre uppmärksamhet. Åtminstone vad jag har märkt. Och jag blir så jäkla arg och frustrerad. Tänk då på hur min brukare känner...


Jag vet att jag på ett sätt inte har tolkningsföreträde då jag själv inte har en funktionsnedsättning, men som personlig assistent har jag kommit så nära min brukares verliglighet som jag kan. Och jag fullkomligt kräver mer medvetenhet, förståelse och förändring. Framförallt kräver jag att politiker pratar mer om tillgänglighet och att det blir en viktigare fråga än vad det är i dagsläget. Eller vad tycker ni? Dela gärna med er av tankar, åsikter och känslor här nedan. Och hemskt hemskt gärna sprida vidare detta inlägg, så att fler förhoppningsvis får något nytt att fundera över. För det är ju så jäkla viktigt. Eller: det ska vara precis lika viktigt som andra politiska frågor.


lipstixxx;

The xx - Intro.



min allra första film med min Canon EOS 6d hehe. och som ni kanske har märkt har jag fått en grej för läppstift sedan höstas eller något och de ovan är de jag har i min lilla samling än så länge. 1. 'Cream' Viva la Diva, 2. 'Chill' Viva la Diva (är egentligen lite mer roströd), 3. 'Moonwalk' Viva la Diva, 4. 'Kharma' Viva la Diva, 5. 'Havana' Make Up Store, 6. 'Goth' Viva la Diva, 7. 'Ruby Woo' MAC.


vilket gillar ni bäst?





my very first film with my Canon EOS 6d hehe. and as you may have noticed, I've got a thing for lipstick since last fall or something and these above are the ones I have in my little collection so far. the brown/burgundy is from Make Up Store, the last red one from MAC and the rest is Viva la Diva.
which do you like best?







my name is Madeleine and I'm an uncompromising, but kind, feministic vegan who lives in Gothenburg, Sweden. besides feminism and veganism, my biggest interests is photographing, interior, clothings, films and music. and that's what you can read about here in my blog.

contact:
madeleine-martinsson@hotmail.com



Pinterest


bloglovin
bloglovin


Pinterest


Pinterest



Bildbloggar
bloggar
Fotobloggar
SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg