Alla Materialisters Dag.
Imorgon är det alltså dagen hela världen väntar på.
mat ska lagas, kakor ska bakas, rosor ska köpas, geléhjärtan ska köpas och kort ska skrivas. Det pirrar i magen av all hemlighetsmakande och trixande för att visa kärlek för sina närmsta.
...men vänta nu..?


Jag tycker det är alldeles för mycket köphets kring Alla hjärtans dag. På tv ser man reklam om digitalkameror och alla affärer skriker "KOM OCH KÖP ELLER DÖ!". Varför ska man ens köpa något överhuvudtaget? Känner man sig extra kärleksfull om man har slösat pengar på att visa kärlek? Människor kan vara värda det, det är klart. (mina närmsta är ju värda alla pengar i universum)
Men det finns så mycket annat personligt man kan göra. Enligt mig är inte t.ex. en ny digitalkamera personlig överhuvudtaget, med tanke på att denna pryl har byggts av sjukt många människor i en fabrik någonstans på vår planet. Den är inte mer speciell än någon av de andra likadana kamerorna.

Det är nästintill omöjligt att inte lyckas spendera en enda krona på en sån här traditionsdag, men nu skrev jag nästintill. Det finns många saker man kan hitta på för sina älskade utan pengar, saker som är värda mer än allt annat.

Dock är jag inte klar med mina argumentationer.
Varför ska dagen finnas överhuvudtaget? Är det många som ens vet varför dagen finns? Enligt Wikipedia har dagen ursprung inom den katolska kyrkan under medeltiden.
(läs mer)
Som ni vet är jag inte längre förtjust i gamla kristna traditions-påfund, vilket gör det svårare att helhjärtat kunna "stå" för dagen.
Jag tycker inte att dagen ska finnas överhuvudtaget, för att varje dag skulle vara som Alla hjärtans dag. Det ska inte behöva finnas en specifik dag för att visa kärlek till våra nära och kära. Varför inte behålla en liten del av denna glöd varje dag istället? Vi behöver verkligen visa mer kärlek för varandra. Dels för att vi är så självupptagna, men även dels för att det händer så mycket dumt i världen.

Nej, 2008 kommer nog vara sista gången jag firar Alla Materialisters Dag.



- - - - - - - - - - - -

För övrigt firar jag och älskling en månad idag.
Det är en stor dag tycker jag, med tanke på vad denna månaden har inneburit för mig. För oss.

en månad full av lycka
en månad full av spontanitet
en månad full av tillit
en månad full av skratt
en månad full av välmående
en månad full av mys
en månad full av kärlek.

Karln får mig att må så obeskrivligt bra, han gör mig lycklig. Jag har inte mått såhär bra på väldigt länge, som jag har gjort den senaste månaden. Det tackar jag hans existens för. Tack för allt, heartbeat.






//Mad
#1 - Djärven

Jag håller helt med dig om att dagen är kommersialiserad och att det nästan blivit köphetsens dag. Slutsatsen kan vara att just så är vår tid.
Dock håller jag inte med dig om att dagen är överflödig. Jag tycker det är bra att ha en dag där vi ska uppmärksamma kärleken lite extra mycket.
Jag tycker alltstå att problemet inte ligger i dagen i sig utan i vår tid. Detta är något som vi ser hela tiden runt oss, alla dagar.
Jag har som du vet, alltid propagerat för okommersiell kärlek. Att om jag sätter mig ner och sliter med något av kärlek till en annan är det mycket mer värt än att ge något som gjorts i en fabrik x1000000.

Jag kommer inte ha spenderat en slant på mitt alla hjärtansdag firande, vilket visar sig bli rätt omfattande med. Förutom en mycket personlig present, innehåller den dessutom att sprida kärlek med min gitarr på skolan imorn.

Människor behöver kärlek och fram tills dagen vi inte längre behöver en dag för att uppmärksamma den extra mycket, tänker jag fortsätta att fira den. På mitt egna, okommersiella vis :)