om min skola med bara kvinns.

idag har jag och Moa pluggat på Kvinnofolkhögskolan i en månad redan, minsann!
och jag älskar verkligen min skola. den är proppfull med en massa underbara människor.
vår klass är verkligen den bästa någonsin, vi har så himla kul tillsammans och alla trivs med alla typ.
ingen som står lite bakom andra, inga speciella grupperingar. tänk så fantastiskt!
(i helgen ska vi ha vår första klassfest och den kommer nog bli lite smågalen.)

lärarna är bäst i världen och oerhört pedagogiska med varma hjärtan
och berättar gärna härliga anekdoter om saker de har varit med om.
dessutom känns de lite mer som ens kompisar än inskränkta högstadielärare.
de har redan lärt oss massor av intressanta saker. nyttiga historiska saker och om olika slags feminismer.
på våra feminism-lektioner tittar vi på gripande och bra filmer och diskuterar väldigt väldigt mycket.

man blir klokare för varje dag.

jag kan definitivt rekommendera skolan i allmänhet.
för er som inte vet så mycket om feminism/genus, för er som vet lite men vill utvecklas mer,
för er som vill lära er laga vegansk mat, för er som kanske är intresserade av dokumentärfilm,
för er som älskar att dansa hiphop och liknande, för er som behöver plugga igen t.ex. matte och engelska.
det finns lite allt möjligt för alla liksom!

alla flickor och kvinnor borde verkligen kolla upp Kvinnofolkhögskolan.
ps. fråga mig gärna om det är något ni undrar om den.





please use the Google-translator (from Swedish)
and ask me if there's something.
#1 - wear a smile, it goes with everything

Hej

Söt blogg :)

#2 - mami

Vad glad jag blir att du trivs!

#3 - lisa

Låter underbart! Glad för din skull!

#4 - Rebecca

Hej!

Jag har funderat och funderat, för när du skrev om din storebrors ex-flickvän fick jag någon slags flashback. Kan det vara så att hon kommer från Högsby eller där i närheten och kanske var punkare förr i tiden? Jag känner henne inte men en kille jag känner var kär i henne då på gymnasiet och jag tror att de umgicks lite. Tänk vad konstigt om det är hon.

#5 - Madeleine

wear a smile, it goes with everything:

tack så mycket!



mami:

puss, och jag med hurra!



lisa:

tack, vad fint.



Rebecca:

tänk för att det är hon! vilket sammanträffande liksom.

#6 - Hanna

svar:

Det är något så fruktansvärt speciellt med han. Något som gör att jag inbillar mig att det är mig han sjunger för. Men han vet ju egentligen inte ens om att jag finns. Det blev helt fel i mitt huvud när jag kom på det. Att jag uppskattar det han gör så fruktansvärt mycket, och han vet inte ens vem jag är. Visst känns det lite konstigt? Eller det är väl bara i mitt huvud det känns konstigt! haha.

#7 - Madeleine

Hanna:

jag förstår precis vad du menar. han prickar liksom in rakt i hjärtat på något mystiskt sätt. när jag såg han på konserter förut ville jag nästan döda alla andra som stod längst fram. han var MIN haha.