från skitvecka till skitbra. från att tokgråta i soffan av att ångesten värker inombords, till att känna sig lycklig hela hela dagen lång och le extra mycket. även på jobbet. livet som Madeleine alltså haha. men jag har slutat bekymra mig över mina bergochdalbanor. jag har alltid varit sådan här, fast i olika skalor, och så kommer det nog alltid att vara. för inte så jättelängesedan egentligen gick jag runt och var orolig över att någon ångestsvacka skulle vara påväg, även om jag var glad. det blev som en ond cirkel, för då fick jag ångest över ifall jag snart skulle få ångest. men nu skiter jag i det och försöker njuta så mycket jag bara kan av de där bra dagarna och veckorna. det är ju ändå det absolut viktigaste.



about a bad week to a great and about rollercoasters with feelings.
try the Google translator in the sidemenu.